1. 程式人生 > >Pandas基本功能之算術運算、排序和排名

Pandas基本功能之算術運算、排序和排名

算術運算和資料對齊

Series和DataFrame中行運算和列運算有種特徵叫做廣播

在將物件相加時,如果存在不同的索引對,則結果的索引就是該索引對的並集。自動的資料對齊操作在不重疊的索引處引入了NA值,NA值在算術運算中過程中傳播。

import pandas as pd
from pandas import Series
import numpy as np
s1 = Series([7.3,-2.5,3.4,1.5],index=['a','c','d','e'])
s2 = Series([-2.1,3.6,-1.5,4,3.1],index=['a','c','e','f','g'])
s1+s2

a    5.2
c    1.1
d    NaN
e    0.0
f    NaN
g    NaN
dtype: float64

對於DataFrame,對齊操作會同時發生在行和列上。

df1 = pd.DataFrame(np.arange(9.).reshape(3,3),columns=['b','c','d'],index=['ohio','texas','colorado'])
df1

        b   c   d
ohio    0.0 1.0 2.0
texas   3.0 4.0 5.0
colorado6.0 7.0 8.0
df2 = pd.DataFrame(np.arange(12.).reshape(4,3),columns=['b','d','e'],index=['utah','ohio','texas','oregon'])
df2

        b   d   e
utah    0.0 1.0 2.0
ohio    3.0 4.0 5.0
texas   6.0 7.0 8.0
oregon  9.0 10.0    11.0

df1+df2
        b   c   d   e
coloradoNaN NaN NaN NaN
ohio    3.0 NaN 6.0 NaN
oregon  NaN NaN NaN NaN
texas   9.0 NaN 12.0 NaN
utah    NaN NaN NaN NaN

在算術方法中填充值

df1 = pd.DataFrame(np.arange(12.).reshape(3,4),columns=list('abcd'))
df2 = pd.DataFrame(np.arange(20.).reshape(4,5),columns=list('abcde'))
df1

    a   b   c   d
0   0.0 1.0 2.0 3.0
1   4.0 5.0 6.0 7.0
2   8.0 9.0 10.0    11.0
df2

    a   b   c   d   e
0   0.0 1.0 2.0 3.0 4.0
1   5.0 6.0 7.0 8.0 9.0
2   10.0    11.0    12.0    13.0    14.0
3   15.0    16.0    17.0    18.0    19.0
df1+df2

    a   b   c   d   e
0   0.0 2.0 4.0 6.0 NaN
1   9.0 11.0    13.0    15.0    NaN
2   18.0    20.0    22.0    24.0    NaN
3   NaN NaN NaN NaN NaN
### 這裡面的fill_value=0不是指填充0,而是填充的值為0加上以前的值
df1.add(df2,fill_value=0)
    a   b   c   d   e
0   0.0 2.0 4.0 6.0 4.0
1   9.0 11.0    13.0    15.0    9.0
2   18.0    20.0    22.0    24.0    14.0
3   15.0    16.0    17.0    18.0    19.0
### 重新索引的時候,fill_value的值是填充1
df1.reindex(columns=df2.columns,fill_value=1)
    a   b   c   d   e
0   0.0 1.0 2.0 3.0 1
1   4.0 5.0 6.0 7.0 1
2   8.0 9.0 10.0    11.0    1
靈活的算術方法:
方法 說明
add +
sub -
div /
mul *

DataFrame和Series之間的運算

這就叫做廣播,會傳遞下去的進行算術運算
arr = np.arange(12.).reshape(3,4)
arr
array([[ 0.,  1.,  2.,  3.],
       [ 4.,  5.,  6.,  7.],
       [ 8.,  9., 10., 11.]])
arr-arr[0]
array([[0., 0., 0., 0.],
       [4., 4., 4., 4.],
       [8., 8., 8., 8.]])

dataframe中


frame = pd.DataFrame(np.arange(12.).reshape(4,3),columns=list('bde'),index=['utah','ohio','texas','oregon'])
frame
        b   d   e
utah    0.0 1.0 2.0
ohio    3.0 4.0 5.0
texas   6.0 7.0 8.0
oregon  9.0 10.0    11.0
# 先取utah行
series=frame.ix['utah']
b    0.0
d    1.0
e    2.0
Name: utah, dtype: float64

frame-series

        b   d   e
utah    0.0 0.0 0.0
ohio    3.0 3.0 3.0
texas   6.0 6.0 6.0
oregon  9.0 9.0 9.0

#如果某個索引值在DataFrame的列或Series的索引中找不到,則參與運算的兩個物件就會被重新索引以形成並集。
series2 = Series(range(3),index=['b','e','f'])
series2
frame+series2

        b   d   e   f
utah    0.0 NaN 3.0 NaN
ohio    3.0 NaN 6.0 NaN
texas   6.0 NaN 9.0 NaN
oregon  9.0 NaN 12.0    NaN

# 如果你希望匹配列且在列上廣播,則必須使用算術運算方法,axis = 0 代表列索引,axis=1代表行索引。
series3 = frame['d']
utah       1.0
ohio       4.0
texas      7.0
oregon    10.0
Name: d, dtype: float64
frame.sub(series3, axis=0)

        b   d   e
utah    -1.0    0.0 1.0
ohio    -1.0    0.0 1.0
texas   -1.0    0.0 1.0
oregon  -1.0    0.0 1.0

函式應用和對映

apply方法


frame = pd.DataFrame(np.arange(12.).reshape(4,3),columns = list('bde'),index=['utah','ohio','texas','oregon'])
frame

        b   d   e
utah    0.0 1.0 2.0
ohio    3.0 4.0 5.0
texas   6.0 7.0 8.0
oregon  9.0 10.0    11.0
# 預設操作列
f = lambda x:x.max()-x.min()
frame.apply(f)

b    9.0
d    9.0
e    9.0
dtype: float64

# 指定操作行
frame.apply(f,axis=1)

utah      2.0
ohio      2.0
texas     2.0
oregon    2.0
dtype: float64

# 如果都實現不了你要的需求,可以直接寫函式
def f(x):
    return Series([x.min(),x.max()],index=['min','max'])
frame.apply(f)

    b   d   e
min 0.0 1.0 2.0
max 9.0 10.0    11.0

applymap方法

# 還可以python函式的佔位符使用,之所以叫applymap,是因為Series有一個應用於元素級函式的map方法
format = lambda x: '你好%s' % x
frame.applymap(format)
        b   d   e
utah    你好0.0   你好1.0   你好2.0
ohio    你好3.0   你好4.0   你好5.0
texas   你好6.0   你好7.0   你好8.0
oregon  你好9.0   你好10.0  你好11.0

frame['d'].map(format)
utah       你好1.0
ohio       你好4.0
texas      你好7.0
oregon    你好10.0
Name: d, dtype: object

排序和排名

排序sort_index、sort_values

Series可以進行索引排序,預設進行升序,如果要降序排序,可以sort_index(ascending=False)

Series按值排序,sort_vlaues()

obj = Series(range(4),index=['d','c','a','b'])
obj
d    0
c    1
a    2
b    3
dtype: int64

obj.sort_index()
a    2
b    3
c    1
d    0
dtype: int64

obj.sort_index(ascending=False)
d    0
c    1
b    3
a    2
dtype: int64

obj.sort_values()
d     1
c     2
b     3
a     4
dtype: int64
# 降序
obj1.sort_values(ascending=False)
b    3
a    2
c    1
d    0
dtype: int64

# 在排序時,任何缺失值預設都會被放到Series的末尾

obj2 = Series([4,np.nan,7,np.nan,-2,1])
obj2.sort_values()
4   -2.0
5    1.0
0    4.0
2    7.0
1    NaN
3    NaN
dtype: float64

DataFrame可以進行索引排序,預設為行索引排序

frame=pd.DataFrame(np.arange(12).reshape(4,3),index=list('badc'),columns=[2,1,3])
frame

    2   1   3
b   0   1   2
a   3   4   5
d   6   7   8
c   9   10  11
# 這裡的axis為列排序
frame.sort_index(axis=1)
    1   2   3
b   1   0   2
a   4   3   5
d   7   6   8
c   10  9   11

frame.sort_index()
    2   1   3
a   3   4   5
b   0   1   2
c   9   10  11
d   6   7   8

# 在DataFrame上,你可以將一個或多個列的名字傳遞給by選項即可達到目的。
frame1 = pd.DataFrame({'b':[4,7,-3,2],'a':[0,1,0,1]})

frame1
    b   a
0   4   0
1   7   1
2   -3  0
3   2   1

frame1.sort_index(by='b')
    b   a
2   -3  0
3   2   1
0   4   0
1   7   1
frame1.sort_index(by=['a','b'])

    b   a
2   -3  0
0   4   0
3   2   1
1   7   1

排名rank()

表示在這個數在原來的Series中排第幾名,有相同的數,取其排名平均(預設)作為值


在obj中,4和4的排名是第4名和第五名,取平均得4.5。7和7的排名分別是第六名和第七名,則其排名取平均得6.5

obj4 = Series([7,-5,7,4,2,0,4])
obj4.rank()

0    6.5
1    1.0
2    6.5
3    4.5
4    3.0
5    2.0
6    4.5
dtype: float64

# 根據值在源資料中出現的順序進行排名
obj4.rank(method='first')
0    6.0
1    1.0
2    7.0
3    4.0
4    3.0
5    2.0
6    5.0
dtype: float64